this past week.

 

Idag för två och ett halvt år sedan åkte jag iväg för att hämta hem det som skulle bli min päls-sambo. Gossen beräknades då vara ungefär fem år. Han blev upphittad på en camping där han gick runt och gjorde sitt bästa för att få dagens matbit. En familj lämnade in honom till en djurskyddsförening som har hand om andrahandsplaceringar, aka ett katthem. Där sa dom att han antagligen traskat runt nån eller några mil själv, under en hel sommar. Men ingen vet riktigt var han kommer ifrån eller hur han verkligen haft det.

 

Några veckor efter att vi blivit sambos ringde katthemmet upp mig, och sa att det kändes fint att det fanns någon som ville ge lille Gossen en andra chans. Och jag tänkte att vem med hjärta skulle INTE ge den här en andra chans? Till och med en tredje eller en fjärde.* Världens gulligaste som är nyfiken som ett treårigt barn, gosig som en nallebjörn och som alltid vill somna i sked om nätterna. Som väljer att lägga sig i ett knä så fort tillfälle ges, och som alltid vill provsmaka ens frukost. Ja men en väldigt bra sambo helt enkelt. Världens gulligaste lille katt som mina vänner och bekanta BER om att få passa så fort jag måste resa iväg.

 

Jag är glad att jag valde att ta hand om honom. Ett av mina bättre beslut.

Och jag tycker att alla som funderar på att skaffa djur ska tänka på att det finns så många som Gossen därute. Alldeles för många. Som väntar på att få nya chanser i livet. Som bara önskar att någon människa ska öppna sin famn och erbjuda den sitt bo.